Julkalender med aktiviter

–Det Ă€r trÄÄÄkigt med en sĂ„dan kalender, sĂ€ger sjuĂ„ringen nĂ€r hon som tidigare Ă„r blir erbjuden Ă„rets publicservicekalender (och sneglar pĂ„ kalendrar med choklad, lego och diverse).

SĂ„ jag ska ta mig i kragen och göra en aktivitetskalender i Ă„r. IdĂ©erna finns redan uppradade i vĂ„r lokala ”Dela, byta, lĂ„na-grupp” (se nedan). Och det blir nog sĂ„ att aktivitetetslapparna stoppas i en pimpad toarulle eller sĂ„.

Det blir nog bus eller supersimpla aktiviteter i veckorna och lite mer avancerat pÄ helgerna. Troligtvis förbereder jag inte allt i förvÀg utan improviserar lite efter vart, sÄ fÄr ork och annat styra.

HÀr Àr tips att ösa ifrÄn:

Sminka/klÀ ut mamma eller pappa (eller annan lÀmplig person)

GÄ pÄ upptÀcktsfÀrd i skogen

GÄ pÄ museum

Fickla

Bio

Spela spel (namngivet brÀdspel/kortspel)

Restaurangbesök

Rita

Fika

Musikquiz

FrÄgesport

Jonglera

Hemmaspa – fotbad /massage

Yoga

Origami

Skriva en gemensam berÀttelse vartannat ord

Göra hÄruppsÀttningar pÄ varandra

Makramé

Simhallen

Elda pinnbröd i skogen nÀr det Àr mörkt

Snickra

Pussla

Laga mat tillsammans

Åka skridskor

Discobowling/bowling

Skriv en dikt om varandra

Charader

Gör egen pasta med pepparkaksformar

LÀra sig stÄ pÄ huvudet

Bygga pepparkakshus

Twister

MÄla naglarna

Sit ups tÀvling

Dansa balett

Gör animerad film med lergubbar

MÄla akryl

Sy

Paper mache

Bryta arm

Göra julgodis (kan spridas ut över flera dagar med olika sorter varje dag)

Pepparkakshus (göra och dekorera)

Stöpa ljus

Linoliumtryck

Potatistryck

FilmkvÀll med julfilm

Göra julklappar tex egen tvÄl

Julmarknad

FÀrglÀgga julteckningar (tex frÄn nÀtet)

Julpyssel (tex mÄla ljuslyktor)

Baka med bakningsdekorationer frĂ„n Matsmart.nu – Ă€tbara pĂ€rlor och strössel etc

GĂ„ till en parklek och ta med fika.

Göra smoothie.

Hitta julpynt pÄ loppis.

Göra eget smör eller egen fÀrskost och krydda med örter

Gör hemmagjord fÄgel-boll med frön och ister

SlÄ in ett paket och lÀgg pÄ en förskola.

LÀgg en snÀll lapp i grannens brevlÄda.

Rita en teckning och sÀtt upp pÄ en anslagstavla.

Skriv ett rim och skicka till lokaltidningen.

Massera eller klia varandra

Bygga kojor hemma med stolar/soffa/filtar/kuddar

Julpynta

Skriva julkort

Köpa julklappar pĂ„ loppis/second handaffĂ€r till mormor, farfar etc. En annan dag slĂ„ in dem tillsammans, en tredje göra rim. 

En skattjakt som leder antingen till en aktivitet att göra (baka, pyssla, kolla film, lÀsa en bok osv) eller en pepparkaka/lussebulle. Man kan anvÀnda sig av karta, bilder eller ledtrÄdar

Kolla upp bus hÀr: https://www.rusta.com/se/tips-inspiration/inspiration/nissedorr/?fbclid=IwAR2ShugXfGlA4Q8EhjDS5p3U5mbeVhRBDJ5sQP7ea16xSBD_sYtVQZSemVs

FĂ€rdig aktivitetskalender finns hos nissebrev.se



Bjud gÀrna pÄ egna idéer i kommentarsfÀltet!

/Åsa

CirkulĂ€r ekonomi – en ekonomi utan avfall

”Köper du skrĂ€p?

NĂ€

Har du en soptunna?

Ja

Är du en tjuv?

NĂ€

DĂ„ köper du skrĂ€p.”

FrÄgorna och svaren kommer frÄn Henning Gillberg frÄn Repamera nÀr han ska berÀtta om cirkulÀr ekonomi och det egna pÄfundet White Monday.

–CirkulĂ€r ekonomi Ă€r en ekonomi utan avfall dĂ€r allt som tidigare setts som avfall blir en resurs för nĂ„gon annan. Att panta flaskor Ă€r ett typexempel pĂ„ cirkulĂ€r ekonomi. Vi har skapat ett system dĂ€r vi tillverkar en flaska en gĂ„ng och anvĂ€nder den gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. DĂ€r Ă€r vi Ă€r vana vid att Ă„terbruka en resurs, berĂ€ttar han.

Henning Gillberg har pluggat produktdesign med inriktning design för hÄllbar utveckling vid Malmö universitet och kom dÄ i kontakt med begreppet cirkulÀr ekonomi.

–Det handlar om resurseffektivitet, att vara effektiv med det vi redan har producerat. Att köpa e ny mobil varje Ă„r Ă€r rĂ€tt extremt. Produkter kan tillverkas i flera moduler sĂ„ att vi inte behöver byta ut hela mobilen vid samma tillfĂ€lle.

Han nÀmner fyra hörnpelare för cirkularitet:

1.Second hand/begagnat â€Ă€ven bli reservdel, material”

2.Laga och ta hand om det man har. ”Vissa saker ser vi som naturligt att laga, sĂ„som punka pĂ„ cykeln eller ett hĂ„l i vĂ€ggen, andra inte.”

3. Upcykling (Ă„terskapa, uppfriska, förbĂ€ttra, göra nĂ„gonting till nĂ„gonting annat, ny och bĂ€ttre funktion). ”Ett gammalt lakan blir ett nattlinne som hotellkedjan Nordic choice gjort. Ett företag tillverkar skor av utbytt tyg frĂ„n tunnelbanesĂ€ten”.

4.Dela, delningstjÀnster. Hyra av nÄgon eller av ett företag. LÄna, samÀga.

Idén med CirkulÀr ekonomi inspirerade Henning Gillberg till att starta företaget Repamera som lagar klÀder och kort dÀrefter till White Monday som Àr en motvikt till Black Friday.

MÄndagen 25 november Àr det White Monday för tredje gÄngen och i Är finns initiativ Àven i Finland, Norge, Tyskland, USA, Singapore, Asien.

Tanken med White Monday Àr att ha rabatter och sÀlja presentkort pÄ cirkulÀra tjÀnster sÄsom att hyra klÀder.

–Vi vill visa upp att det finns mĂ€ngder av företag dĂ€r det inte Ă€r nyproducerat som gĂ€ller, tex Sellpy och Myrorna. Det Ă€r redan över 200 företag, influencers och organisationer som Ă€r med.

Regler för att vara med pÄ White Monday Àr att inte göra nÄgot pÄ Black Friday och att erbjudandet gÀller en 100 procent cirkulÀr tjÀnst.

Henning Gillberg tror att Malmö stad kan bli 90 procent cirkulÀrt genom olika samarbeten.

–Lastpallar Ă€r nĂ„got som inte behövs tillverkas nytt om vi har en lastpallsstation i Malmö stad.

Vi fÄr inte glömma att ordet ekonomi ocksÄ finns med i cirkulÀr ekonomi.

–Det kan finnas pengar i att bryta ner textilierna och göra nĂ„got nytt och om de som sĂ€ljer second hand Ă€ven har tvĂ€tteri och lagning dĂ€r. Eller att installera elmotorer i gamla VOLVO-bilar. Det skapar arbetstillfĂ€llen.

Han nÀmner att modet gÄr för snabbt idag och att cirkulÀrt mode kan bli mer kreativt. Exempelvis om ingen köper grÄtt och det Àr vad vi har, kanske vi fÄr sy ihop grÄ plagg med blÄ plagg.

–Vi mĂ„ste bli effektivare pĂ„ att Ă„teranvĂ€nda billigare Ă€n att skicka till en fabrik i Bangladesh, Ă€n mer förmĂ„nligt för varumĂ€rket. Det har inte funnits incitament till det förut men nu kommer sĂ„dana krav. Det ligger i tiden, att utnyttja det som redan Ă€r producerat.

Repamera fick som sommarjobb att laga en stor mĂ€ngd fickor av dĂ„lig kvalitet Ă„t ett företag istĂ€llet för att plaggen skickades tillbaka.  

–Om HM fokuserade pĂ„ cirkulĂ€rt sĂ„ skulle det bli extremt effektivt. EfterfrĂ„gan kommer nu. De flesta plagg som köps anvĂ€nds vĂ€ldigt lite. DĂ€rför tror jag pĂ„ möjligheten att hyra eller lĂ„na klĂ€der. TĂ€nk ett Spotifykonto för att lĂ„na/hyra klĂ€der.

Jultomten, jag önskar mig en cirkulÀr julklapp eller ingen alls.

/Åsa Sohlgren

Liria Ortiz om klimatprat: SĂ„ vĂ€cker du motivation istĂ€llet för irritation

Liria Ortiz Àr psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, lÀrare och handledare i psykoterapi utbildare i samtalsmetoden motiverande samtal (MI) och i kognitiv beteendeterapi. Liria har skrivit mÄnga böcker som MI och nu har turen kommit till klimatsamtalen. Foto: Modelhouse

Om vi pratar mer om vad vi gör för klimatet och miljön kan det ge ringar pĂ„ vattnet. Psykologen Liria Ortiz har skrivit en inspirerande bok om hur vi kan fĂ„ den vi pratar med att bli motiverad istĂ€llet för att hamna i försvar. Boken, Motiverande samtal, MI – Att prata om miljöpĂ„verkan utan att anklaga eller skuldbelĂ€gga, finns för gratis nedladdning lĂ€ngst ned i artikeln.

– AnvĂ€nds en mer försonande ton behöver den andre inte försvara sig. DĂ„ slutar det oftast med en ordduell istĂ€llet. Ditt ego mĂ„r bra av att fĂ„ rĂ€tt i en diskussion men det bidrar inte till att personen förĂ€ndrar sig till att leva ett mer miljövĂ€nligt liv. NĂ€r vi börjar försvara oss finslipar vi vĂ„ra argument och fastnar i dem. DĂ„ kĂ€nner vi inte ett behov av förĂ€ndring.

Liria Ortiz har varit intresserad av miljöfrÄgor lÀnge men inte varit sÄ aktiv eftersom hon redan jobbar ideellt med invandrarfrÄgor och inom psykisk ohÀlsa. Arbetet med boken har gjort henne Ànnu mer medveten.

– Jag blir mer intresserad ju mer jag lĂ€ser och ser över min egen miljö- och klimatpĂ„verkan. Jag trodde inte att det var sĂ„ mycket men började titta pĂ„ min konsumtion och mĂ€rkte att jag köper mer klĂ€der Ă€n jag behöver och ny dator oftare Ă€n innan. I början var jag inte sĂ„ medveten om klĂ€dindustrins pĂ„verkan och jag Ă„t mer kött Ă€n jag gör nu.

Hon pratar ofta om miljö och klimat med vÀnner och bekanta och upplever att frÄgan hörs och syns överallt. Kunskap frÄn boken kan ocksÄ anvÀndas vid konversationer pÄ sociala medier och Àven dÀr Àr det Àr viktigt att arbeta med motivation och att tÀnka pÄ att alla inte Àr lika motiverade.

Liria Ortiz sÀger att motivation handlar om att kÀnna att man har lust eller behov av att göra nÄgot, samtidigt som man kÀnner att man har förmÄgan att lyckas genomföra förÀndringen.

–Jag tror att vi alla kan bidra och en livsstilsförĂ€ndring sker ofta i smĂ„ steg. Om man krĂ€ver att folk ska kunna bidra sĂ„ mĂ„ste det vara pĂ„ personens villkor. MĂ„nga tror att det bara handlar om att avstĂ„ frĂ„n saker. Att de vill kunna ”unna sig” det och det. Det kan man göra men inte lika mycket och ofta. Om vi alla minskar sĂ„ kommer det att fĂ„ betydelse globalt. Om det Ă€r mĂ„nga som gör det bli betydelse större! DĂ„ vinner vi mĂ„nga fler till vĂ„r sida. IstĂ€llet för att ha en anklagande ton och skriva eller sĂ€ga ”du gör X” kan man prova med ”kan du tĂ€nka dig att göra lite mer Y?

I boken bjuder hon pÄ mÄnga praktiska exempel:

”Du talar vid middagsbordet med en person som nĂ€mner att det Ă€r nödvĂ€ndigt att deras familj har tvĂ„ bilar för att de ska hinna med barnens alla fritidsaktiviteter. Ett gensvar med vĂ€lviljekomponenten kan betona att du ser att de vill sina barn det allra bĂ€sta och att fritidsaktiviteter utgör en viktig del av deras uppvĂ€xt. Du tĂ€nker pĂ„ samma sĂ€tt kring dina barn. Samtidigt Ă€r du glad över att din Ă€ldsta vill ta cykeln för dĂ„ slipper ni ta bilen. Det blir miljövĂ€nligare och hen fĂ„r ocksĂ„ lite extra motion.”

Vi som engagerat oss i miljöfrÄgan i mÄnga Är, Àr pÄlÀsta om det kritiska lÀget och frustrerade över att omstÀllningen gÄr lÄngsamt tappar kanske tÄlamodet i diskussioner ibland. Hur tÀnker du kring det?

– Det Ă€r normalt att man kĂ€nner att det gĂ„r för lĂ„ngsamt. Man fĂ„r dĂ„ försöka pĂ„minna sig om att det Ă€r MIN upplevelse men att allt har effekt. Man kanske tĂ€nker att ingen bryr sig men tack och lov Ă€r det mĂ„nga som bryr sig. Kanske inte lika mycket och inte pĂ„ samma sĂ€tt som man sjĂ€lv gör. Dessa samtal handlar mycket om att arbeta med sig sjĂ€lv.

Har du nÄgra klimatlöften?

–Att minska konsumtionen. Eller mer konkret: mindre kött, fĂ€rre klĂ€der och dĂ„ bara begagnat, inte byta dator sĂ„ ofta. Jag tĂ€nker alltid: vad kan jag bidra med för att fĂ„ förĂ€ndring? Och i det hĂ€r fallet Ă€r det med mig sjĂ€lv och att bidra med mina kunskaper om kommunikation. DĂ€rför har jag valt att skĂ€nka boken. Det Ă€r mĂ„nga andra som gör saker sĂ„ tillsammans nĂ„r vi förĂ€ndring.

Är du med pĂ„ klimatstrejken 27 september?

–Ja, i mitt hemland Uruguay.

/Åsa Sohlgren

Mer om boken

Fokus och syfte med handboken Àr att ge dig verktyg för att kunna kommunicera med andra hur vi sjÀlva kan Àndra vÄrt beteende sÄ att vi bidrar till att rÀdda vÄr planet. Och samtidigt öka uppmÀrksamhet om miljöpÄverkan pÄ ett icke-konfrontativt sÀtt. HÀr Àr nÄgra exempel:

Ditt bemötande, din attityd, din empati, din vilja att samarbeta och resonera – allt det har betydelse för om du ska nĂ„ fram.

Att be om lov ”Kan jag berĂ€tta om hur vi pĂ„verkar miljön?” och betona autonomi ”SjĂ€lvklart Ă€r det du som bestĂ€mmer vad du vill göra”: bĂ€sta sĂ€ttet att förebygga konflikter i ett samtal om miljöpĂ„verkan och sĂ„ ett frö

SÀtt ord pÄ dina kÀnslor. Man kan undvika att vÀcka motstÄnd genom att vara noga med att sÀtta ord pÄ sina egna kÀnslor och försöka undvika att förvÀxla dessa med negativa Äsikter och tolkningar av andras beteenden.

Boken finns bÄde i tryckt form och digitalt. HÀr kan du ladda ned boken konstadsfritt: https://drive.google.com/file/d/11ZewHxSsgIE53preWEJddrpQwrAuuU4h/view?fbclid=IwAR2p0ca2SDCsHydw8jDtruIlmxZzB2lFNcrJFjgsWw6UZUzjMW_CnZiUWvg

Miljöengagemanget ger mĂ„nga fördelar

Annelie Telford hoppas att fler restauranger ska bli KRAV-certifierade. Foto: Thomas Telford

Kroggruppen Debaser i Stockholm fick KRAV-certifiering i fjol och deras vd Annelie Telford har bara gott att sÀga om det. Nu hoppas hon att fler krögare ska haka pÄ och nÀmner att fördelarna Àr mÄnga.
Debaser sticker nu ut frÄn mÀngden Ànnu mer och har ökat sin försÀljning. Medarbetarna Àr glada och stolta över hÄllbarhetsarbetet.

En KRAV-certifiering innebÀr att mÀngden och typen av rÄvaror kontrolleras av ett oberoende certifieringsföretag. En KRAV-certifierad restaurang ska alltid ha nÄgon pÄ plats som Àr utbildad och kan svara pÄ gÀsternas frÄgor kring de rÄvaror som serveras. (KÀlla: https://www.krav.se/om-krav/krav-markningen/krav-markt-restaurang/)

Annelie Telford, vad Àr det bÀsta med KRAV-certifieringen?
– Att vi Ă€r med och bygger en mer hĂ„llbar framtid. Det Ă€r bĂ€st.

Hur ser utbudet ut för vegetarianer och veganer som kommer till er?
– Vi har ganska brett vegetariskt utbud och alla vegetariska rĂ€tter gör vi veganska varianter pĂ„ som inte innebĂ€r att vi bara stryker tex ost utan dĂ„ har en vegansk ersĂ€ttningsprodukt istĂ€llet. Det Ă€r ju lĂ€ttare Ă€n nĂ„gonsin att jobba med bĂ„de vegetariska och veganska rĂ€tter tack vare det kraftigt utökade utbudet av sĂ„dana produkter de senaste Ă„ren. 

Är det nĂ„gonting du skulle vilja sĂ€ga till andra krögare som fortfarande vĂ€ljer att servera importerat kött och omĂ€rkt fisk?

– Att det utöver miljöanledningen finns flera starka anledningar att KRAV-certifiera sig sĂ„som USP gentemot gĂ€ster (dvs unique selling point) dĂ„ det fortfarande Ă€r relativt fĂ„ restauranger som Ă€r KRAV-certifierade samtidigt som intresset för frĂ„gan Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och inte minst en mer intresserad, engagerad och stolt personalstyrka. Det jag menar Ă€r att det finns en övervĂ€gande positiv uppsida Ă€ven för den krögare som inte i första hand drivs av miljövĂ€nlighet. Den kommer som en bonus! 

Brukar du frÄga efter ursprung och/eller mÀrkning nÀr du Àter pÄ restaurang?

–  Jag har inte Ă€tit rött kött sedan jag var 17 Ă„r och nu Ă€r jag 48! Jag har varit lakto ovo vegetarian under stor del av tiden. Nuförtiden Ă€ter jag ocksĂ„ fisk och skaldjur vilket jag trivs med under förutsĂ€ttning att det Ă€r fiskat pĂ„ hĂ„llbart sĂ€tt vilket MSC-mĂ€rkningen hjĂ€lper till att nĂ„gorlunda följa. Jag frĂ„gar ALLTID efter MSC-mĂ€rkning i fiskdisken och allt mer ofta pĂ„ restaurangbesök. Nuförtiden gĂ„r jag alltid till fiskdisken nĂ€r jag handlar och frĂ„gar om de Ă€r nĂ„t annat Ă€n norskodlad lax ocksĂ„, oavsett om jag ska köpa den eller inte.

Du argumenterade nyligen i Rapport för minskade krav för restauranger som vill skÀnka bort restaurangmat som annars slÀngs. BerÀtta!

– Jag pekar mest pĂ„ ett stort regelproblem som finns i Sverige. Det Ă€r ju inte rimligt att hjĂ€lporganisationerna ska gĂ„ under samma regler som restauranger. Vi fĂ„r inte ha brutna kylkedjor pĂ„ maten vi serverar, vilket Ă€r rimligt, men nĂ€r restauranger dĂ„ har haft tex ostmackor pĂ„ frukostbuffĂ©n sĂ„ fĂ„r vi inte heller ge bort dem till tex Stadsmissionen att servera till hungriga samma dag, utan vi fĂ„r istĂ€llet slĂ€nga dem om vi inte lyckas kĂ€ka upp dem sjĂ€lva. Jag ser detta som ett stort stelbent systemfel som om det Ă€ndrades skulle ge mĂ„nga fler restauranger möjlighet att bĂ„de hjĂ€lpa behövande och samtidigt minska sitt matsvinn som del av minskning av matsvinnet i vĂ€rlden. Winwin.

Har du nÄgra klimatlöften och i sÄ fall vilka?
– PĂ„ Debaser har vi att utöka anvĂ€ndningen av KRAV-certifierade produkter och jobba för att vĂ„ra leverantörer utökar sitt KRAV-utbud, men framför allt ser över förpackningarna av sina produkter. Vi köper inte lĂ€ngre in plast som Ă€r gjord pĂ„ olja, utan endast plastprodukter som Ă€r tillverkade pĂ„ hĂ„llbart sĂ€tt sĂ„som PLA-plast som Ă€r tillverkad av sockerrörsstĂ€rkelse. Men massor av allt vi handlar in kommer ju fortfarande förpackat i den gamla oljebaserade plasten, som naturen inte kan bryta ner. Det vill vi fĂ„ dem att Ă€ndra pĂ„ och det lovar vi att jobba pĂ„. Ett löfte vi hade under 2018 var att börja prata om det miljöarbete vi har gjort under mĂ„nga Ă„r men varit dĂ„liga pĂ„ att kommunicera. Nu fĂ„r jag prata massor om det och fĂ„r möjlighet att inspirera andra vilket var den enda anledningen till att börja prata om det, sĂ„ det har funkat utmĂ€rkt!

– Personligen har jag som ödmjukt klimatlöfte att i alla fall inte okynnesresa. Jag kan inte tĂ€nka mig att avstĂ„ frĂ„n att resa eller flyga helt och hĂ„llet, men jag drar inte ivĂ€g pĂ„ nĂ„gon weekendresa med flyg för att jag kĂ€nner för lite miljöombyte och om jag flyger sĂ„ vill jag stanna borta lĂ€nge och hinna göra en ordentlig resa som dĂ„ sker mer sĂ€llan, vilket för mig kĂ€nns nĂ„got bĂ€ttre. Men framför allt sĂ„ handlar jag mindre klĂ€der och nĂ€r jag gör det köper jag mer hĂ„llbara alternativ Ă€n jag har gjort tidigare. Jag har ocksĂ„ plastbantat ordentligt och bytt ut sĂ„ kallad gladpack (som inte gör nĂ„gon glad!) till Ă„teranvĂ€ndningsbara PLA-plast som jag kan anvĂ€nda om och om igen, samt honungsvaxpapper! Jag har ocksĂ„ med mig ett kit med egna smĂ„ pĂ„sar istĂ€llet för att i butiken ta plastpĂ„sar till varje frukt eller grönsak jag handlar. De gĂ„r att tvĂ€tta nĂ€r de blir nedkladdade och sparar massor med onödigt platsanvĂ€ndande. Under 2018 gick jag med i GoClimatNeutral vilket jag lovar mig sjĂ€lv att fortsĂ€tta med sĂ„ lĂ€nge jag lever och tror det hjĂ€lper. Tycker de Ă€r knivskarpa i sina analyser och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.

Är det nĂ„gonting du vill tillĂ€gga?

– JA! Jag vill att alla ska lĂ€sa denna mening som stod i ResumĂ© sĂ„ sent som igĂ„r:

”Enligt FN:s handelsorgan Unctad slĂ€pper klĂ€dindustrin Ă„rligen ut mer vĂ€xthusgaser Ă€n flyget och sjöfarten ihop. 2017 kom en studie som visade att klĂ€dproduktionen de senaste 15 Ă„ren nĂ€ra pĂ„ har fördubblats, samtidigt som anvĂ€ndningen av de klĂ€der vi köper minskar.”

Den hÀr utvecklingen Àr helt driven av klÀdindustrin som via sociala medier har oss i sitt stÀndiga grepp om vi tillÄter dem.

Det hÀr mÄste alla bli medvetna om, men vi Àr MIL ifrÄn det idag!!! Jag vill ocksÄ tipsa om att se dokumentÀren Modeindustrins smutsiga baksida. Den Àr sÄ stark sÄ den borde ingÄ i lagstadgad allmÀnbildning. Tack för att jag fick möjlighet att nÀmna det!

Du kan se ett klipp om den hĂ€r: https://www.svtplay.se/klipp/22673582/over-15-000-liter-vatten-har-gatt-at-for-dina-jeans

ExtralÀsning om Debasers KRAV-certifiering:

http://www.besoksliv.se/nyheter/krav-certifierade-debaser-en-ren-ekonomisk-uppsida/?fbclid=IwAR2POzJKTIVG6vdZBjlTPurPDq0QMsld-vGLm13B_OuoIyWpzjKfGAVae60

https://www.hotellrevyn.se/halla-dar-annelie-telford/

Att resa som backpacker runt 70

Karin Sohlgren har nyligen luffat runt i Makedonien, Serbien, Ungern, Österrike, Italien, Tyskland och Danmark ihop med en vĂ€n. TĂ„gstrĂ€ckan mellan Wien och Venedig var klart vackrast efter Makedonien enligt dem.

Karin Sohlgren (aka mamma) har precis kommit hem frÄn en luff i Europa tillsammans med en vÀn. Under tre veckor har de rest med buss och tÄg till stÀderna Skopje, Belgrad, Budapest, Wien, Venedig, Hamburg och Köpenhamn. Missa inte deras lista med erfarenheter och tips lÀgst ned!

Karin berÀttar:

”VĂ„r resa började med en tredagars yogakurs för svenskar och makedonier i olika Ă„ldrar i natursköna Ohrid utanför Skopje. Vi valde att flyga* dit för att tiden skulle rĂ€cka till men var instĂ€llda pĂ„ att lĂ„ta hemresan ta tid för att vi skulle kunna njuta av resan, se, uppleva och koppla av. Vi har bĂ„da Ă„kt mycket tĂ„g i Europa som unga och har mĂ„nga roliga minnen dĂ€rifrĂ„n.

PÄ kursen fick vi nya vÀnner som engagerade sig i vÄr resa. Det var tur för det visade sig att bussen vi tÀnkt ta till Kotor och Dubrovnik inte skulle börja gÄ förrÀn 20 juni. Snabbt fick vi tÀnka om. Belgrad, ni mÄste se Belgrad! Och efter en natt pÄ buss vaknade vi i Belgrad och guidades runt av en entusiastisk arkitektstuderande slÀkting till en av yogavÀnnerna. Sedan vidare till varma baden i Budapest och tÄg till Wien. Venedig och biennalen hade vi redan tÀnkt besöka.

Vi hade aldrig trĂ„kigt och trevliga mĂ€nniskor trĂ€ffade vi överallt!”

Höjdpunkter?

🚉 Att se Belgrad med egen guide gav mycket. Baden i Budapest var rĂ€ddningen efter nĂ€tterna pĂ„ buss. Konsten i Wien, Venedig och pĂ„ Glyptoteket i Köpenhamn. I Wien hittade vi KonstmusĂ©et Leopold och Hundertwasserhus. Vi kunde se stan frĂ„n spĂ„rvagnen!

🚉 I Venedig konst-biennalen med bidrag frĂ„n nĂ€r och fjĂ€rran under temat May You Live In Interesting Times. TvĂ„ stora omrĂ„den och utstĂ€llning hĂ€r och dĂ€r i staden. En vĂ€n messade tips pĂ„ vad vi skulle fokusera pĂ„ i det enorma utbudet men vi hade behövt minst en vecka dĂ€r! Vi hade hittat ett litet B&B, al Gallion, genom en guidebok och dĂ€r togs vi om hand av Daniela och hennes vuxna son. De tipsade oss om genuina restauranger, vaporettostationer, det 500 Ă„r gamla judiska ghettot och annat vi kunde upptĂ€cka utanför turiststrĂ„ken. Vi sov otroligt gott eftersom det Ă€r en bilfri stad sĂ„ man slipper oljuden. Skön stĂ€mning. Fint sĂ€tt att bo pĂ„ B&B eftersom man fĂ„r en helt annan kontakt.

Erfarenheter och tips:

🚂 Vi fick bra tips frĂ„n Facebookgruppen TĂ„gsemester inför resan och lĂ€ste olika artiklar och bloggar. VĂ€nner kom med goda rĂ„d bĂ„de före och under resan.

🚂 Det blev tungt att bĂ€ra vĂ„ra ryggsĂ€ckar. NĂ€sta gĂ„ng fĂ„r det bli en liten rullvĂ€ska och en mindre rygga istĂ€llet. Eller en rygga med hjul.

🚂 Vi hade snĂ„lat med tre tĂ„gdagar pĂ„ kortet. Ta fler tĂ„gdagar för att inte bli lĂ„st, eller köp till extra resor med tĂ„g i stĂ€llet för buss.

🚂 PĂ„ jĂ€rnvĂ€gsstationerna var det ont om sittplatser. Det var jobbigt att stĂ„ i vĂ€rmen med tunga vĂ€skor. 1 a klass hade varit bekvĂ€mare och vi hade kunnat vila bĂ€ttre pĂ„ stationerna eftersom man dĂ„ fĂ„r tillgĂ„ng till vĂ€ntrum.

🚂 Antingen behöver man förbereda vĂ€ldigt vĂ€l och ha en plan B om nĂ„gonting strular eller sĂ„ fĂ„r man vara flexibel och beredd pĂ„ att lĂ€gga tid pĂ„ bokningar under resans gĂ„ng. DĂ„ och dĂ„ var det strul med bokningarna och wifin var ett irritationsmoment men det Ă€r ocksĂ„ en frihet att inte vara lĂ„st.

🚂 Ibland var det svĂ„rt med uppkoppling för att boka rum eller platsbiljett eftersom det inte lĂ€ngre finns turistbyrĂ„er som kan hjĂ€lpa till med sĂ„dant. Att ringa utanför ett EU-land kostar 25 kronor i minuten. PĂ„ slutet kom vi pĂ„ att vi kunde gĂ„ in pĂ„ tĂ„gstationerna och boka platsbiljetter dĂ€r istĂ€llet genom automater.

🚂 Bra att anvĂ€nda appen ”maps me” som fungerar offline nĂ€r man vĂ€l laddat ned kartan – sĂ€rskilt pĂ„ Venedigs labyrintiska gator. Kombinera med ”Google maps” nĂ€r man har uppkoppling och vill bli tillsagd vart man ska gĂ„.

🚂 BĂ€st att stanna nĂ„gra nĂ€tter pĂ„ samma stĂ€lle och att undvika flera bussnattresor pĂ„ raken, sĂ€rskilt om man har lĂ„nga ben.

🚂 En kurs i danskt uttal av siffror och ortnamn hade varit till hjĂ€lp i grannlandet.

*Flyg Stockholm-Skopje enkel resa innebĂ€r 316 kg koldioxid per person enligt www.klimatsmartsemester.se. DĂ€r kan man ocksĂ„ se ✈ hur stor del klimatpĂ„verkan resan har i procent av de totala utslĂ€pp per person och Ă„r som vi behöver komma ner till för att begrĂ€nsa den globala uppvĂ€rmningen till max 2 grader. ✈ KlimatpĂ„verkan för resan jĂ€mfört med ett Ă„rs kost för en genomsnittlig svensk, ett Ă„rs genomsnittlig hushĂ„llsel i en svensk villa och ett Ă„rs genomsnittlig bilpendling ✈ Hur stor del av isen i Arktis som berĂ€knas smĂ€lta pĂ„ grund av klimatpĂ„verkan för resan. ✈ De ger ocksĂ„ tips pĂ„ mer klimatsmarta resor.

*

Klimatkompensation – nja Klimatinvestering – ja!

Klimatkompensation kallas ibland för vĂ„r tids avlatsbrev och ofta marknadsförs det som det fast med frĂ€sigare ord. Att vi ska kunna flyga, shoppa och trycka i oss orimliga mĂ€ngder oekologiskt kött bara vi ”kompenserar” för det Ă€r för bra för att vara sant. Vi mĂ„ste dra ner pĂ„ vĂ„ra utslĂ€pp och det finns liksom ingen quick fix för att komma runt det. Kompenserar gör vi i sĂ„ fall för de utslĂ€pp vi gjort tidigare i livet.

UtslÀpp stannar i atmosfÀren i hundratals, kanske tusentals, Är och hur vet vi att den kompensation vi köper tar hand om utslÀppen för gott? Vi har dessutom gott om utslÀpp allaredan men ont om tid.

Ta klimatkompensation med hjÀlp av trÀdplantering. DÄ mÄste trÀden hinna vÀxa innan de gör nytta och koldioxiden som lagras i trÀden mÄste förbli dÀr under lÀngre tid Àn vi kan planera för. De mÄste stÄ pall för risker som skadedjur, sjukdomar, torka, brÀnder och för mÀnniskor som bestÀmmer sig för att hugga ner skogen.

Men visst vore det fint om alla som har möjlighet började klimatINVESTERA i till exempel solenergi och skogsplantering och genom att bevara gammal skog.

Till exempel hÀr:

https://trine.com/ – solenergi

https://www.goclimateneutral.org/

och ”ecosia” istĂ€llet för ”googla” ecosia.se = sökmotor som planterar trĂ€d

Kom gÀrna med fler förslag!

Kan vi klimatkompensera och bli ”klimatneutrala” eller ”klimatpositiva”? Vad tycker du?

JĂ€mrans plast – nu ska du bort

LĂ€get: ”Vi anvĂ€nder plast, ett material som görs för att hĂ„lla i evigheter, till produkter tillverkade att hĂ„lla i nĂ„gra minuter” En konsekvens av det har blivit att vĂ„ra hav svĂ€mmar över av plast och hamnar i bĂ„de djurs och mĂ€nniskors magar.

Vad har gjorts:

VÄr regering har förbjudit microplaster i vissa produkter.

Vi fÄr nu betala för plastpÄsar och informeras om deras miljöpÄverkan.

Om tvÄ Är Àr engÄngsartiklar i plast förbjudet i EU.

Vad kan jag göra nu?

  • Ha alltid med dig en tygkasse eller tvĂ„ att ha varor i.
  • Skaffa en tvĂ€ttbar pĂ„se till frukt- och grönt att alltid ha liggandes i tygkassen. SĂ€ljs inte sĂ„dana i din matbutik? Be dem ta in det. De finns pĂ„ internet ocksĂ„.
  • VĂ€lj bort engĂ„ngs, vĂ€lj plastfria alternativ nĂ€r det finns, tex tandborste i bambu, ekologisk ullfleece istĂ€llet för plastfleece, bunke i rostfritt stĂ„l, matlĂ„da i glas. osv.
  • Rösta klimatsmart i EU valet i maj och anvĂ€nd din makt som konsument
  • GĂ„ med i en grupp pĂ„ Facebook eller Instagram med andra plastbantare för rĂ„d och pepp
  • Ta en skrĂ€ponad eller ge dig in pĂ„ plogging (dvs plocka skrĂ€p under promenad eller jogging)


Artiklar och skrÀckfilmer:

Kortfilm:
PLAST I HAVEN ÄR ETT AV VÅRA MEST AKUTA MILJÖPROBLEM – NU ÄR TID FÖR HANDLING. Greenpeace arbetar för friskare hav, lokalt och globalt. Vi sprider medvetenhet och engagerar. Det huvudsakliga fokuset för vĂ„rt arbete Ă€r att sĂ€tta press pĂ„ företag och politiker sĂ„ att plastproblemet stryps vid kĂ€llan, innan den hinner skada vĂ„ra hav och vĂ„r natur. https://www.facebook.com/greenpeace.sverige/videos/976554409208776/

DokumentÀr:

https://www.svtplay.se/video/20658192/plast-overallt

LĂ€nder som förbjudit plast https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2018/har-ar-landerna–och-standerna–som-stoppar-plasten/?fbclid=IwAR1c5ux59u5GDFzwES8NDFs8cTKpQfSKAJPgtT9WYGSd5xotT8CJFaQ6SIo

EUs förbud mot engÄngsplast: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-blir-eu-s-forbud-mot-plastprodukterh

#plastkampen #breakfreefromplastic #avfallsfri #skrĂ€ponad #plogging

#mittklimatlöfte2019 ”SĂ€tta dina och mina barns framtid framför mina egna lyxbehov idag. Att avstĂ„ vissa saker i livet Ă€r inte sĂ„ svĂ„rt, och livet Ă€r fortfarande gott att leva. Jag lovar.”

HĂ€r har vi kategoriserat flera av de klimatlöften som lagts upp pĂ„ vĂ„r Facebooksida. Mer inspiration finns ocksĂ„ under #mittklimatlöfte2019 pĂ„ Instagram. ÅteranvĂ€nd det du vill!

Mat

🌿 Inte handla hem mer mat Ă€n jag Ă€ter upp!!

🌿 Kött frĂ„n vilt eller nĂ€rproducerat och ekologiskt (blir nog inte helvegg i Ă„r heller)

🌿 Köpa mer ekologisk mat

🌿 Äta veganskt tvĂ„ dagar i veckan 

🌿 Äta veganskt minst tre dagar i veckan. (Redan vegetarianer)

🌿 Handla mat i lösvikt nĂ€r möjligt för att slippa onödiga förpackningar

🌿 Bojkotta palmolja.

🌿 Köpa ekologiska varor sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r.

🌿 AvstĂ„ frĂ„n att Ă€ta kött, med undantag för vilt emellanĂ„t.

🌿 Dra ner pĂ„ mejeriprodukter.

🌿 Ingen alkohol, inget godis, chips eller lĂ€sk (vegansk glass ok), matlĂ„da istĂ€llet för att Ă€ta lunch ute, minst en vegansk middag i veckan, Ă€ta potatis oftare istĂ€llet för ris och pasta, byta ut animalisk fett mot vegetabiliskt fett.

Konsumtion

☘ Jag ska försöka lĂ„ta bli att impulshandla pĂ„ nĂ€tet, bĂ€ttre anvĂ€nda det jag redan har eller köpa begagnat.

☘ Streama filmer och sĂ„nt ska jag inte börja med och jag ska försöka lĂ„ta bli att vara uppkopplad sĂ„ mycket

☘ Köpa fĂ€rre klĂ€desplagg Ă„ helst second hand

☘ LĂ„na böcker pĂ„ bibblan istĂ€llet för att köpa pocket

☘ Handla begagnat och om jag köper nytt ska det vara hĂ„llbara material, ej sĂ„dant med plast i 

☘ Ha egen tygkasse med mig för spontaninköp. Göra mitt bĂ€sta vid storhandling.

☘ Inte anvĂ€nda engĂ„ngspapper för paketinslagning. AnvĂ€nder upp det sista snören som finns hemma. Köper inte nytt. Detta gĂ€ller alla födelsedagspresenter/julklappar.

☘ Sluta köpa vatten pĂ„ flaska. Bara anvĂ€nda min egen och fylla pĂ„ med kranvatten

☘ Enbart köpa begagnade prylar sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r rimligt.

☘ GĂ„ pĂ„ klĂ€dbytardagar 

☘ Köpfritt Ă„r (undantag: livsmedel, lĂ€kemedel, tĂ„gresor och en bĂ„tresa som redan var inplanerad, miljö-, klimat- och hĂ€lsofrĂ€mjande aktiviteter, begagnat och saker som gör att jag kan fortsĂ€tta leva klimatsnĂ„lt som t.ex. bromsbelĂ€gg till cykeln och LED-lampor). För livsmedel gĂ€ller ekologiskt och nĂ€rproducerat som princip.

☘ FortsĂ€tta plastbantning 

Transporter

đŸŒ± #Flygfritt2019

đŸŒ± Jag ska lĂ„ta min lilla bil vila nĂ€r jag inte absolut behöver den

đŸŒ± Om jag flyger klimatkompenserar jag.

đŸŒ± AvstĂ„ flyg

đŸŒ± Övertala maken att köpa biogasbil!

đŸŒ± Åker kollektivt och cyklar 

đŸŒ± Jag ska resa oftare med tĂ„g. BĂ„de skönt, avkopplande och trevligt. Dessutom hinner man se lite. SĂ„ i sommar bĂ€r det av med Inter Rail-kort till Spanien istĂ€llet för med flyg.

đŸŒ± AvstĂ„ flyget privat och i jobbet.

đŸŒ± Alltid elbil vid de tillfĂ€llen vi lĂ„nar bil frĂ„n bilpoolen

Bostad

💚 Tanken Ă€r att detta ska leda till en besparing varje mĂ„nad. Pengarna ska gĂ„ till köp av solceller.

💚 Bli bĂ€ttre pĂ„ att hushĂ„lla med vatten.

💚 KĂ€llsorterar samt börja kompostera 

💚 AnvĂ€nda vĂ„r nya tomt till att gynna biologisk mĂ„ngfald.

💚 LĂ€ra mig mer om biologisk mĂ„ngfald och försöka skapa biologisk mĂ„ngfald i vĂ„r nya trĂ€dgĂ„rd.

Bank

🍏 Byta bank (har idag Nordea)

🍏 Byta pensionsfonder

🍏 Se över fonder och pensionssparande 

🍏 Se till att mina pensionspengar inte investeras i miljövidrig verksamhet, vilket annars Ă€r standard.

🍏 Öppna konto i Ekobanken dĂ€r besparingar sĂ€tts in

PÄverkan

🌎 Mitt klimatlöfte för 2019 Ă€r att vara en god förebild för de vilsna sjĂ€lar som inte Ă€nnu förstĂ„tt vikten av att reducera sitt koldioxidavtryck. Jag kommer lĂ€gga mer tid och energi till att höras och inspirera andra.

🌎 MĂ„nga av oss klimatsmarta personer rĂ€dds ju ofta för att tala med de skeptiker vi har runt om oss, eftersom skeptikerna Ă€r svĂ„ra att nĂ„ fram till och ofta faller in i ohĂ€lsosamma argumentationer. SĂ„ min tanke för Ă„r 2019 Ă€r att bli mer ”aggressiv” i frĂ„gan och vĂ„ga ta konfrontationerna, givetvis pĂ„ ett konstruktivt och pĂ„lĂ€st manĂ©r, och med en stor dos vĂ€rme och vĂ€rme 

🌎 Driva ”Hemma hos förortens omstĂ€llare”. MĂ„let Ă€r att dels tydligt öka vĂ„r omstĂ€llningsgrupps gemensamma praktiska kunskap om hur vi kan leva i ett fossilfritt samhĂ€lle och dels fĂ„ nya insikter i hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan pĂ„verka samhĂ€llet/n mot omstĂ€llning(ar). Överraskande tankar och skoj i processen utlovas!

🌎 Att berĂ€tta för sĂ„ mĂ„nga som möjligt att mina ”klimatvĂ€nliga” handlingar och icke-handlingar i sjĂ€lva verket Ă€r kĂ€rlekshandlingar mot mina barn och tacksamhetshandlingar mot det livsuppehĂ„llande, till Jord.

🌎 Erbjuda gratis rĂ„dgivningssamtal med personer som vill förstĂ„ mer om hĂ„llbarhet eller som vill utvecklas i sitt omstĂ€llningsarbete privat eller professionellt.

🌎 Försöka fĂ„ fler att inse vikten av en natur med biologisk mĂ„ngfald. 

🌎 Fira biologiska mĂ„ngfaldens dag tillsammans med mina anstĂ€llda genom att vistas i skogen den 22 maj.

🌎 FortsĂ€tta att arbeta aktivt för miljö och klimat

PolitikervÄrverkan

👉 Enbart rösta pĂ„ politiker som uppenbarligen förstĂ„tt vilken situation vi befinner oss i och som tar miljökrisen pĂ„ allvar.

👉 Manifestera utanför riksdag eller kommunhus varje fredag tills Sveriges politiker tar ansvar i klimatfrĂ„gan, Ă€ven i handling.

👉 Rösta fram politiker i EU-valet som tar klimatkrisen pĂ„ det allvar som en kris krĂ€ver utan att ljuga eller förenkla situationen för att vara marknaden eller lata/tvivlande/blundande vĂ€ljare till lags.

👉 HjĂ€lpa till ideellt i klimatrörelsen för att fĂ„ fler att förstĂ„ allvaret och sĂ€tta press pĂ„ politiker. Klimatkrisen Ă€r en kris och i kris mĂ„ste vi arbeta tillsammans och avstĂ„ sĂ„dant som vi tidigare tagit för givet.

👉 Manifestera utanför riksdag eller kommunhus varje fredag tills det att Sveriges politiker tar ansvar i klimatfrĂ„gan och pĂ„ riktigt börjar arbeta för att nĂ„ Parisavtalets oerhört viktiga klimatmĂ„l, ett avtal som ju Sverige skrivit under.

Övrigt

đŸŒČ Bli bĂ€ttre pĂ„ att ha med en pĂ„se i naturen för att kunna plocka skrĂ€p.

đŸŒČ SĂ€tta dina och mina barns framtid framför mina egna lyxbehov idag. Att avstĂ„ vissa saker i livet Ă€r inte sĂ„ svĂ„rt, och livet Ă€r fortfarande gott att leva. Jag lovar.

Vad Ă€r ditt klimatlöfte 2019?

Vill du ge ett nyĂ„rslöfte som verkligen har betydelse för framtiden? ”Mitt klimatlöfte 2019” Ă€r ett livsviktigt löfte och nĂ€r vi lovat andra nĂ„gonting, inte bara oss sjĂ€lva, fĂ„r vi hĂ„lla vad vi lovar.

SĂ„ hĂ€r gĂ„r det till: DELA ett inlĂ€gg pĂ„ Facebook dĂ€r du skriver ditt klimatlöfte för 2019. Det kan till exempel vara att Ă€ta mer vegetariskt, cykla eller mĂ„l för hur stora dina utslĂ€pp ska vara. UTMANA fler att delta och tagga minst fem personer som du utmanar lite extra. Skriv @Mitt klimatlöfte 2019 för att tagga oss.

LĂ€gg ocksĂ„ upp ditt klimatlöfte under #mittklimatlöfte2019 pĂ„ Instagram. đŸ˜Š

🌿Nu kör vi sĂ„ det ryker (fossilfritt)!🎉

/https://www.facebook.com/mittklimatlofte2019